Hanna har ordet.

Här kommer text av Hanna.
Filmer av Lisette.

Utematte – hitta målet

I dag testade vi att ha utematte. Eleverna fick stanna kvar på gården efter förmiddagsrasten. Alla eleverna samlades runt mig och lyssna på vad som komma skulle. När jag hade allas uppmärksamhet sa jag: KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Ingen rörde sig ur fläcken och de tittade förvirrat på mig och varandra. Jag repeterade: KLARA, FÄRDIGA, GÅ! Och samma sak hände. Då frågade jag varför de inte sprang iväg, jag hade ju startat dem…

  En elev sa då: -Men vi vet ju inte vart vi ska.

Flera andra elever instämde. Då pekade jag på trädet på andra sidan gården och sa, -dit ska vi, till trädet. och på min signal sprang vi glatt iväg. Vid trädet frågade jag varför det gick så bra att springa nu och då sa flera barn att de visste ju vart de skulle. Ett av barnen fick peka ut nästa mål och så sprang vi dit. Och så fortsatte vi några gånger till. 

  De barn som har stort rörelsebehov hade jättekul och sprang, hittade nytt mål, startade igång de andra och tog nya roller.När vi var klara med detta fick de ställa sig bredvid varandra i ordning efter vems lillfinger som var längst. Eleverna mätte sina lillfingrar mot varandra och delade in sig. Flera stycken fann att de hade lika långa fingrar och då hamnade, till deras stora glädje, bredvid varandra. 

  I slutet av dagen när vi reflekterade över vad vi gjort i dag pratade vi om mål och behov av att ha ett mål. Att mål hjälper en framåt. Det visar vart man ska. Jag undrade varför man hade mål i ex fotboll och då sa eleverna att det beror på att spelarna ska veta vart bollen ska och när jag undrade vad som skulle hända om man tog bort målen sa de: -Då skulle ingen spelare veta vad de skulle skjuta. En elev sa då att: -Det är lättare att nå målet om man sammarbeta. Det måste man göra i fotboll. Vi avslutade med att jag frågade eleverna om det fanns mål i skolan och de sa ja, det finns det.